Även om vi redan säger adjö till vintern, börjar temperaturförändringar ta ut sin rätt på förkylningar och influensa. De flesta av oss vidtar försiktighetsåtgärder (och sunt förnuft), som att tvätta händerna och undvika kontakt med infekterade människor. Trots det är det svårt att vi med exponering för förkylnings- och influensavirus lyckas undvika att bli sjuka till 100 %.
Självmedicinering är aldrig ett bra alternativ, varför vissa människor vänder sig till naturläkemedel för att förhindra eller minska varaktigheten av en förkylning. Virus finns överallt (arbete, skola, kollektivtrafik), så det är svårt att undvika smitta. Till och med vilken familjemedlem som helst kan smitta dig.
Förkylnings- och influensasäsongen sträcker sig från december till maj. Om du inte heller får kontrakt behöver du inte ta till receptfria läkemedel för att förhindra täppt näsa, ont i halsen, hosta eller feber. Nedan avslöjar vi allt du behöver veta om båda sjukdomarna.
Hur vet vi om det är en förkylning eller influensa?
Det finns världsstatistik som uppskattar att varje vuxen person kan ha 2 eller 3 förkylningar per år, medan antalet hos barn ökar till 6 förkylningar. Det är sant att båda sjukdomarna är lika och ganska obehagliga, men det finns vissa skillnader mellan förkylning och influensa.
El förkylning Det är en akut, självbegränsad virusinfektion i de övre luftvägarna. Det kan orsakas av mer än 200 olika virus, där coronaviruset och rhinoviruset är de vanligaste bovarna. Eftersom det finns så många virus har kroppen svårt att skapa motstånd mot dem. Det finns faktiskt fortfarande inget "botemedel" mot förkylning. Detta sprids genom manuell kontakt med en smittad person, när vi rör vid ett föremål som är förorenat genom hantering eller av partiklar som nyser eller hostar.
I cambio, den influensa är en smittsam luftvägsvirusinfektion som orsakar mild till svår sjukdom. Det finns fyra typer av influensavirus: A, B, C och D. Människor drabbas främst av influensa A- och B-virus; de är ansvariga för epidemier av influensa varje vinter. Typ C orsakar en mycket mild luftvägssjukdom och typ D infekterar nötkreatur, så dessa två borde knappast bekymra oss.
Precis som vid förkylningar sprids influensan av luftburna partiklar som är förorenade med viruset när människor pratar, hostar eller nyser. Någon är mindre benägen att bli smittad av att röra vid en yta som innehåller viruset.
Är vaccin användbart för någonting?
Influensavaccinet finns på kliniker och apotek, även om endast en del av befolkningen rekommenderas att få det (gratis). Det slående är att nyare forskning tyder på att det verkar som att det inte är så effektivt som vi tror. Kanske kan vaccinet få negativa konsekvenser som vi inte känner till.
Ett influensavaccin, som faktiskt fungerar på en säsong, kan öka risken för att utveckla influensa senare. Detta beror på en process som kallas "antikroppsberoende förstärkning", och det inträffar när virus-antikroppskomplex anpassar sig i celler, vanligtvis efter att en person har vaccinerats. Att få en influensaspruta kan dessutom minska effektiviteten av efterföljande vaccinationer och öka chansen att du smittar andra.
Effekten av vaccinet är fortfarande i full debatt. Vetenskapen har bara observerat en blygsam effekt av vaccinet mot minskningen av influensasymptom hos barn, vuxna och äldre.
Även om influensan för många av oss är ett tillfälligt problem, finns det vissa delar av befolkningen som är utsatta för en hög hälsorisk. Några av dem är: vårdpersonal som har direktkontakt med patienter, astmatiker, personer med nedsatt immunförsvar och äldre.
Hur är det med förkylnings- och influensamediciner?
Är vi beroende av mediciner när vi märker några symtom? Jag skulle våga säga ja. Så fort vi har de första tecknen på förkylning eller influensa tenderar vi att gå till apoteket för vissa avsvällande medel, antiinflammatoriska eller antihistaminer. Ändå, Vetenskapen säkerställer att dessa läkemedel inte gör något för att förkorta sjukdomens varaktighet eller förhindra dess uppkomst. Helt enkelt dämpa symptomen.
Hjälper antibiotika?
Det finns fortfarande läkare som skriver ut antibiotika till personer som har influensa eller förkylning. Antibiotika har visat sig förhindra eller döda bakterieinfektioner, vilket gör dem värdelösa vid virusinfektioner. Nästan 25 % av antibiotikan som skrivs ut görs olämpligt; och 35 % ges till patienter (ofta barn) med övre luftvägsinfektioner, bihåleinflammation och huvudvärk. Halsfluss har i större utsträckning ett viralt ursprung och orsakas inte av bakterier.
Om vi ordineras antibiotika urskillningslöst kan vi skapa resistens mot dem och skapa ett socialt problem. För att förhindra att detta händer måste vi bara minska användningen avsevärt, speciellt när vi tar det i de fall vi inte behöver det, som förkylningar och influensa.